Bergling et al., (2022) redovisar att personer med vänsteridentifikation har högre förtroende för public service än personer med högeridentifikation. Samma resultat går att avläsa från min kvantitativa undersökning. Genom den kvantitativa undersökningen går det att observera att det finns en stor skillnad på ungdomars inställning till public service beroende på deras politiska identifikation. Det är dessutom möjligt att dra slutsatsen att de personer med vänsteridentifikation samt centerpartister och liberaler har ett högre förtroende för public service än vad ungdomarna med högeridentifkation har. Detta i samband med vad personer med högeridentifikation menar är negativ med public service, exempelvis att public service är en vänstervriden verksamhet samt att det finns en generell uppfattning inom denna gruppen att public service sänder ut vinklat innehåll. Samma trend syns i viss mån hos gruppen vänsteridentifikation dock inte i samma utsträckning då majoriteten menar att det inte finns något negativ med public service. Inom gruppen centerpartister och liberaler nämns också vinklat innehåll som negativt med public service men inte i samma bredd som gruppen högeridentifikation där majoriteten menar att public service är partisk.
Intervjuperson 1 med högeridentifikation menar att han har stort förtroende för public service när det gäller information och nyheter. Samtidigt anser intervjuperson 1 att under valkampanjer och politiskt innehåll bör konsumenterna vara mer källkritiska och titta en extra gång. Detta relaterar till hans åsikt om att public service till viss del är en vänstervriden verksamhet och kan bidra med politiskt vinklat innehåll. Dessutom menar intervjuperson 1 att public service har ett för stort uppdrag och bör smalna av, specifikt underhållningen. Han anser att precis som kommersiella kanaler bör man betala för den underhållning en själv konsumerar och inte behöva betala en public service-avgift utan att ta del av innehållet från public service. Intervjuperson 2 med vänsteridentifikation differentierar sig tydligt från intervjuperson 1. Hon menar att ett brett innehåll hos public service är ytterst viktigt för att bidra till ett mångkulturellt samhälle och främja acceptans gentemot olika kulturer. Intervjuperson 2 anser inte att uppdraget för public service bör smalas av eftersom de bidrar med oberoende och opartiskt innehåll. Hos henne finns ingen uppfattning om att innehållet hos public service är vänstervridet eller politiskt vinklat.
Intervjuperson 3 tar en allt mer otydlig ställning till public service då han anser att de bidrar med oberoende och opartisk information samtidigt som desinformation kan ta plats. Hans politiska identifikation baseras till stor del på hans inställning till klimatkrisen och ställer sig därför med miljöpartiet. Intervjuperson 3 menar att allt med public service är viktigt men att det centrala borde vara att prioritera information och begränsa underhållningen till en viss mängd. Samtidigt anser han att det är ytterst viktigt med hög representation av olika minoriteter. Det är därför svårt att tyda resultatet av intervjuperson 3 då han ser frågan ur båda håll samt baserar sin politiska inställning på sina åsikter om klimatfrågan.
Larsson och Agurell Swedmark (2021) redogör för ungdomars anledning till att vända sig till public service under coronapandemin. Gemensamt för de unga vuxna var att de såg public service som en objektiv och opartisk källa samt att källan var lättillgänglig under pandemin. Begreppen “oberoende” samt “tillgänglighet” genomsyrar min kvantitativa undersökning bland alla tre grupper (högeridentifikation, vänsteridentifikation samt centerpartister och liberaler). Dock finns det en genomgående missuppfattning hos ungdomar, majoriteten med högeridentifikation men även de ytterligare två grupperna, att public service är en partisk verksamhet och begreppet “statligt ägd” upprepas genom studien. Då 28% av gruppen högeridentifikation menar att public service är en vänstervriden verksamhet trots att Myndigheten för press, radio och tv beskriver public service som radio och tv i allmänhetens tjänst.
Slutsats
Sammanfattningsvis går det att konstatera att ungdomar på Lerums gymnasium har en splittrad syn på public service. Då en stor del har en uppfattning om att public service är vänstervriden eller partiskt vinklad. Trots detta är förtroendet för public service förhållandevis högt hos ungdomarna som en helhet. Det är dessutom möjligt att dra slutsatsen att det finns ett tydligt samband mellan ungdomarnas inställning till public service och deras politiska identifikation. Det finns en märkbar kontrast mellan inställningen hos intervjuperson 1 och 2 samt en politisk polarisering. Intervjuperson 1 med högeridentifikation är mer kritisk mot public service och menar att uppdraget bör smalnas av. Samtidigt som intervjuperson 2 med vänsteridentifikation är positivt inställd till public service och anser inte att uppdraget bör smalnas. Det går likaså att se i den kvantitativa undersökningen hur inställningen till public service beror på den politiska identifikationen.