Vad är Public Service?
Myndigheten för press, radio och tv beskriver Public Service som radio och tv i allmänhetens tjänst. Public Service ska förse ett utbud för alla och betalas av oss alla. Den ska bedrivas självständigt och oberoende från staten samt andra makter i samhället. “Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden.” (MPRT, u.å, Det här är public service). Public service utgörs av tre olika företag, Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. SVT sänder kanalerna SVT1, SVT2 SVT Barn samt Kunskapskanalen i samarbete med UR. SR sänder i radio fyra nationella kanaler: P1, P2, P3 och P4. Alla tre företagen har sändningstillstånd som fastställs av regeringen var sjätte år. Tillståndet reglerar vilket innehåll public service ska sända, det vill säga nyheter, kulturprogram, program anpassade för barn och unga samt språkliga minoriteter samt personer med funktionsnedsättningar. Dessutom påpekar MPRT att innehållet ska vara sakligt, opartiskt samt ta hänsyn till den enskildes privatliv. Public service får dessutom inte sända reklam eller bruka produktplacering.
Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB äger alla tre public service företagen och ska främja dess oberoende. Därför får de varken avgöra budget eller besluta om företagens verksamhetsinriktning. Finansieringen av public service utgörs av public service-avgiften som betalas via skatten av alla som är över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. (+ Inkomst av tjänst + Inkomst av näringsverksamhet – Allmänna avdrag = Fastställd förvärvsinkomst – Grundavdrag = Beskattningsbar inkomst)
Granskning av public service ges i uppdrag till granskningsnämnden som årligen ska kontrollera att public service-företagen fullföljer sina uppdrag.
Public services som en del av demokratin
I demokratiska samhällen har mediernas roll en stor betydelse. Vikten av nyhetsmedier är enligt Strömbäck (2015) ytterst stor då de fyller funktionen som en informationskälla och sprider information om politik och samhället till människorna. Strömbäck (2015) syftar på att medierna präglar de politiska och demokratiska processerna i samhället genom sin makt som informationskälla och estrad för debatt samt mellanled för olika samhällsgrupper. Han menar ytterligare att medierna styr människors uppfattning av verkligheten eftersom medias bild av verkligheten är den verklighet konsumenterna har tillgång till.
Ungdomar vänder sig till public service under coronapandemin
Larsson och Agurell Swedmark (2021) redovisar i Om jag ska lita på någon så kanske jag litar mest på SVT att vikten av en objektiv nyhetskälla har spelat stor roll för det ökande användandet av public service under corona pandemin hos unga vuxna. Resultatet visade på att unga vuxna hade ett förtroende för SVT Nyheter just eftersom de “ska vara väldigt opartiska och objektiva” (s.35). Tilliten till public service gjorde att ungdomarna valde bort andra kommersiella forum under coronapandemin (Larsson och Agurell Swedmark, 2021). Behovet av pålitliga och opartiska nyheter motiverade intervjupersonerna att välja SVT Nyheter under pandemin med anledning av deras uppgift som public service-medie. Coronapandemin orsakade osäkerhet och bidrog till behovet av pålitliga nyhetskällor vilket de unga vuxna menade att SVT Nyheter tillför. Larsson och Agurell Swedmark (2021) menar dessutom att ännu en bidragande faktor till det ökade användandet av SVT under pandemin hos unga vuxna var faktumet att public service är ett statligt finansierat forum. Som en icke-vinstdrivande aktör vann SVT Nyheter de unga vuxnas förtroende gentemot kommersiella nyhetskällor. Det blev essentiellt för mottagarna att innehållet från nyhetskällan var informativt och inte i avsikt att locka konsumenter i vinstsyfte. De unga vuxna fann en trygghet hos SVT och dess nyhetsrapportering under coronapandemin (Larsson och Agurell Swedmark, 2021).
Ytterligare en faktor spelade stor roll i användandet av public service under pandemin eller mer specifikt; SVT Nyheter, detta var behovet av tillgängliga nyheter. De unga vuxna uttrycker i undersökningen att SVT var en lättillgänglig källa eftersom det både är gratis och innehållet begränsas inte av betalväggar eller prenumerationskrav. Larsson och Agurell Swedmark (2021) påpekar också att de unga vuxna nämner SVT som en förekommande källa som visas när de söker på internet. Nyhetskällan blir därför lättillgänglig och mottagaren klickar sig enkelt in på sidan. Falk (2021) redovisar i SOM-institutets public service-mätningar att i gruppen 16-29 år svarade 38% att de hade- mycket stort förtroende för Sveriges Television (SVT). Ytterligare 31% svarar att de har ganska stort förtroende medan endast 3% svarar att de har mycket litet förtroende för SVT. Gällande Sveriges Radio är förtroendet något mindre där 31% av gruppen svarar att de har mycket stort förtroende och 28% ganska stort förtroende. I jämförelse med kommersiella radio- och tv-kanaler är förtroendet högt då endast 2% svarar att de har mycket stort förtroende för kanalen TV3. Endast 1% medger att de har mycket stort förtroende för Rix FM. Resultatet visar att gruppen 16-29 år har ett mycket högre förtroende för public service i jämförelse med kommersiella aktörer (Falk, 2021).
Ungdomars medieanvändning
Mediebarometern från 2021 visar medieanvändningen av ungdomar i åldrarna 15-24 år. Hellingwerf och Facht (2022) redovisar att 97% av gruppen använder sociala nätverkstjänster medan endast 43% använder sig av dagstidningar i både digital och pappersform. Användningen av radio är däremot högre då 62% av 15-24 åringar använder forumet (gäller både direktsänd radio samt podcast/radio i efterhand). Gruppen visar även ha lägst daglig räckvidd av SVT, endast 16% nås dagligen av SVT:s olika kanaler. Den dagliga räckvidden av SR i gruppen 15-19 år låg på 19% respektive 21% i gruppen 20-24 år (Hellingwerf och Facht, 2022). Lööf och Stjernström (2016) redovisar hur konkurrensen ökar i takt med att de svenska medierna finns som både nättidningen eller har en egen hemsida, så även public service.
Politisk inställning, en koppling till synen på public service?
Bergling et al., (2022) demonstrerar i Public Service: En svensk kunskapsöversikt att det finns ett samband mellan förtroende för public service och politisk identifikation. 90% av de med en klar vänsteridentifikation menar ha förtroende för SVT kontra 58% av personer med högeridentifikation uppger att de har förtroende för SVT. Medan 66% som varken identifierar sig åt höger eller vänster har förtroende för SVT. Gällande Sveriges Radio uppger 84% av de med klar vänsteridentifikation att de har förtroende för SR medan 61% av personer med högeridentifikation har förtroende för SR. Här uppger ytterligare 66% av de med varken höger- eller vänsteridentifikation att de har förtroende för SR (Bergling et al., 2022).