Jag har genomfört en kvantitativ undersökning i form av en enkät via Google formulär. Enkäten skickades ut till årskurs tre på varje program på Lerums gymnasium, detta blev alltså 15 klasser med ungefär 30 elever i varje, det vill säga ca 450 elever varav 62 svarade. Jag gjorde ett urval av vilka klasser jag skulle skicka till och valde treor då jag önskade att eleverna skulle ha bildat en politisk uppfattning. En stor del av eleverna i denna grupp hade möjlighet att rösta i förra årets val och därför har de troligtvis funderat kring sin politiska identifikation. Syftet med den kvantitativa undersökningen var att få en översikt på ungdomars inställning till public service och hitta övergripande samband mellan denna och deras politiska identifikation. I syfte att hitta sambandet mellan politisk identifikation och inställning till public service formades grupper utifrån högeridentifikation, vänsteridentifikation samt centerpartister och liberaler. Gruppen högeridentifikation bestod av 15 respondenter, gruppen vänsteridentifikation bestod av 23 respondenter och gruppen centerpartister och liberaler bestod av 6 respondenter.
Därefter valde jag ut tre elever som besvarat enkäten för att genomföra djupgående intervjuer med. Detta blev en kvalitativ undersökning där jag fick ställa ytterligare frågor kring ungdomarnas inställning till public service. Intervjuerna genomfördes med personer som har olika politiska identifikationer i syfte att få olika perspektiv och mångfald i resultatet. Syftet med den kvalitativa undersökningen var att få en djupgående och specifik inblick i ungdomars inställning till public service.
Validiteten i enkäten bevisas genom att frågorna som ställs till respondenterna har en stark koppling till syftet. Responsen från enkäten ger svar på frågeställningen vilket är ytterst viktigt för validiteten. Detta är också avgörande i den kvalitativa undersökningen, därför valde jag att utgå från frågorna i enkäten men ställa fler och mer ingående frågor. Viktigt här var också att ställa samma frågor till alla intervjupersonerna för att sedan kunna jämföra och analysera resultatet. Intervjuerna genomfördes dessutom i person och inte med digitala hjälpmedel i syfte att kunna utföra intervjuer med hög kvalitet, där personerna i fråga har möjlighet att vara bekväma och ställa frågor då de inte förstår intervjufrågorna. Jag fick uppfattningen att alla intervjupersoner, trots att de var ovana att sitta framför kamera, kände sig väl tillrätta och kunde besvara frågorna med genuina svar.
Ett resonemang jag förde var vare sig jag skulle skicka ut enkäten till en större målgrupp, exempelvis årskurs 3 samt 2. Dock kom jag fram till att årskurs två då majoriteten fortfarande är minderåriga och inte hade möjlighet att rösta i valet 2022, samt då inte bildat en politisk uppfattning, inte var relevant för min undersökning. Mottagarna av enkäten genomförde den under egen tid och det går därför inte att avgöra vilka faktorer som påverkade dem. Respondenterna kunde exempelvis influerats av andra mottagare eller grupptryck att ge ett specifikt svar. Fritextsvaren som angavs i enkäten har sedan med min egna tolkning grupperats under olika samlingsbegrepp för att tydliggöra och skapa struktur i resultatet.
Ytterligare en tankegång var vilken mängd intervjupersoner som skulle medverka. Jag kom sedan fram till tre men hade eventuellt kunnat intervjua fler personer för att öka reliabiliteten. I syfte att få nyanserade och varierade svar hade personerna dessutom olika politiska identifikationer för att undvika vinkling åt respektive politiskt block. Dock identifierade sig två av intervjupersonerna med vänsterblocket respektive en med högerblocket och därför hade jag eventuellt kunnat intervjua ytterligare en person med högeridentifikation för att jämna ut undersökningen. Intervjupersonerna hade sedan tidigare då de mottagit enkäten bildat en uppfattning kring ämnet public service vilket innebar att de var förberedda. Gynnsamt med att de redan tagit ställning till frågan är att de haft möjlighet att bilda sig en åsikt och ta en ställning samt ge utförliga och tillförlitliga svar. Det ofördelaktiga med detta är att intervjupersonerna möjligtvis bearbetat sina svar och inte svarar genuint.